Kiewa.

Nu ska jag berätta en sak om distansförhållanden: Dom suger!!
Det är inget för mig och jag mår piss, igen! Vissa säger att det blir bättre med tiden men för mig är det precis tvärtom, kropp och själ gråter och hjärtat blöder. Speciellt nu när det är så underbart i Sverige! Visst har jag kul men jag kan inte dela det med den jag älskar. Mitt humör är som en berg-och-dalbana och jag är ständigt nära till tårar. Jag orkar inte mer så trots att de säger att man inte får ledigt från jobbet nu ska jag fråga chefen imorgon om jag inte kan få ledigt tors-fre så jag kan åka till Johan torsdag morgon för jag står inte ut mer!! Fan för distansförhållanden! När Johan väl kommer hem tänker jag inte släppa honom igen. Skulle det bli mer utlandstjänst så följer jag med annars blir vi hemma, det är redan bestämt.