Confussed, look away.

Varje gång jag är i Södertälje blir jag skum och okoncentrerad. Det är något som väcks inom mig som jag inte kan förklara. Känslor som kommer upp till ytan. Jag får panik och vet inte vart jag ska ta vägen. Så mycket minnen, så mycket smärta, så mycket förvirring. En del av mig vill bara fly stan och åka hem men en annan del av mig vill stanna kvar. FAN! Varför känner jag så här och vad ska jag göra??


So if you see me walking by,
and the tears are in my eyes,
look away, I beg you, look away.
Please don't look at me,
'cause I don't want you to see me this way.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0